Den bildade advokaten – För konstens skull

Advokat Jonas Bergh medverkar i en artikel i tidningen Advokaten nr 8 2019 Årgång 85.

– I konsthistorien arbetar man väldigt mycket med olika tolkningar. Tolkningar är ju perspektiv på ett verk från olika håll. Det ger träning i att se från olika vinklar som jag har nytta av när jag tittar på problem

Läs hela intervjun här i artikeln som berör hur konst och konstupplevelser kan göra dig till en bättre advokat.

 

 

 


Har Aristoteles något att lära oss affärsjurister?

Jag brukar säga till unga jurister på Berghco att vara affärsjurist är bland det mest spännande man kan vara på grund av två saker: dels att man arbetar med komplexa problem, en och samma affär kan beröra allt från avtalsrätt till skatter och skydd för personuppgifter och dels (kanske först och främst) att man arbetar med människor.

Ytterst ägs ju varje företag av en fysisk person (undantaget stiftelser, men i stiftelser arbetar också människor) och i företagen är det människor som leder och arbetar.

En affärsjurist måste alltså både vara teoretiskt duktig och kunna praktiskt tillämpa juridiken tillsammans med människor. Men var lär man sig hur man tillämpar sin kunskap och hur man arbetar med andra människor på ett bra sätt? Det finns i vart fall inte någon kurs på juristutbildningen som heter ”att praktiskt tillämpa kunskaper och att arbeta med människor”.

Under senare år har det, glädjande nog, på vissa universitet införts en utbildning i något som kallas praktisk kunskap som handlar om hur man använder sin teoretiska kunskap när man interagerar med människor. Vid Södertörns högskola finns ett centrum för praktisk kunskap som just har gett ut en antologi med olika skrifter om praktisk kunskap. Ämnet är långt ifrån nytt, redan för 2 300 år sedan skrev Aristoteles en bok om den så kallade Nikomachiska etiken, något som i allra högsta grad fortfarande är aktuellt.

Hur kan en affärsjurist agera för att vara klok?

Aristoteles säger att man måste besinna sig för att vara klok. Översatt till vår värld så bör en klok jurist akta sig för att dra för alltför snabba slutsatser utan snarare ta sig tid att gå igenom och diskutera alla fakta noggrant. Aristoteles menar att man ska överlägga långsamt, men sedan snabbt genomföra det man bestämt sig för. Han framhåller att klokhet hänger ihop med medkänsla och god etik. Och att i medkänslan finns ofta sanningen.

Att agera på ett klokt sätt lär man sig helt enkelt genom erfarenhet och det är ju inget man får i en handvändning, men om vi ska ta lärdom av den gode Aristoteles så finns det några tips som unga affärsjurister kan ha glädje av:

  1. Lär av andra mer erfarna kollegor
  2. Ställ frågor om varför ett visst beslut fattats
  3. Ha inte allt för bråttom, utan väg noggrant olika handlingsalternativ mot varandra. Diskutera de olika alternativen med kunden, och ha alltid godhet och god etik med i vågskålen för beslutet.
  4. Tänk på att de beslut som fattas ska hjälpa kunden på absolut bästa sätt. Det ska bidra till långsiktiga hållbara lösningar.

På Berghco försöker vi hålla klokheten levande genom att jobba i lag; äldre och yngre jurister diskuterar alltid tillsammans vad som är det klokaste och bästa beslutet för kunden i varje enskild situation. Och att tänka god etik är en självklarhet – om vi till exempel tycker att vi kan hjälpa kunden på ett snabbare och/eller billigare sätt än det kunden föreslår, tar vi självfallet upp det med kunden. Aristoteles tankar är i allra högst grad levande hos oss.

_______

Jonas Bergh


Vi behöver alla Arkadien!

I dagens internetsamhälle har vi möjlighet att arbeta var vi än är – och vilken tid på dygnet det än är. Vi affärsjurister förväntas ofta svara på ett mail inom någon timme. Frestelsen kan vara stor att alltid vara uppkopplad och att ”bara” göra det där sista.

För mig som företagsledare är det viktigt att skapa en företagskultur där det är något bra att vara ledig, att vila och att också göra något annat är att arbeta. Jag menar att en fräsch, utvilad och stimulerad hjärna tänker bättre och klokare. Att tänka klokt kräver nämligen tid, lugn och distans – inget av detta har man om man är stressad och trött. Också från en rent mänsklig synpunkt är det viktigt att ha balans i livet.

För renässansens och upplysningens människor var Arkadien en plats som symboliserade det goda och lugna livet – en plats för vila och tankar. Arkadien är ett landskap på den Grekiska halvön Peleponnesos. Arkadiens landskap med odlingar, får och herdar ansågs vara en plats som var oförstörd av civilisationen. I Nicholas Poussins berömda målning från ca 1640 ser vi tre herdeklädda män och en kvinna som läser inskriptionen ”Et in Arcadia Ego” (”Även jag i Arkadien”) – ett memento mori att vi ska njuta av livet.

I upplysningens best seller Voltaires Candide fördes budskapet vidare i den berömda maximen ”il faut cultiver son jardin” Den trädgård vi måste vårda kan vara blommor och växter, den kan vara vår egen själsliga utveckling eller både och. Hur finner man då sin plats, sitt eget Arkadien? I Candide är Kungens råd om detta ”quand on est passablement quelque part, il faut y rester”. När man finner en plats där man passar, ska man stanna där. För mig är vårt lantställe Ullaberg vid Båven en plats där jag passar!

Jag är övertygad om att vi alla behöver ett Arkadien – en plats där vi kan koppla av, läsa, tänka och tala med andra om annat än arbete. Ibland behöver man sätta gränser för att våga vara i sitt Arkadien. Företagskulturen måste då vara sådan att medarbetarna känner att de kan sätta sådana gränser. Inte som en bolagsjurist sa till mig på en lunch igår –

när jag var på byrå och hade småbarn kände jag att det låg i luften att jag skulle jobba lika mycket som de som inte hade barn.

Tankarna från renässansen och upplysningen om Arkadien och att vårda sitt liv och sin själ, är lika aktuella i vår internettid som de var då. 1500-tals filosofen Michel de Montaigne får sista ordet i mina tankar, när han säger

I want death take me planting my cabbages, careless of him, but less of my unfinished garden.

Jonas Bergh


Svår gränsdragning – När blir en förmån en muta?

På målningen ”Nattvarden” av Leonardo da Vinci från 1495 – 1498 ser vi bland annat Judas Iskariot krama penningpåsen med de trettio silverpenningarna som han hade fått för att förråda Jesus. Judas blev därmed en av de första och mest kända muttagarna i historien och synonymen med svikare eller förrädare.

I tidningarna har man nyligen kunnat läsa om att elva personer vid den svenska Riksgälden har polisanmälts för mutbrott. De misstänks för att från ett utbildningsföretag privat ha tagit emot surfplattor, spelkonsoler och presentkort.

Korruption är att en arbetstagare eller uppdragstagare utnyttjar sin ställning att för att få en fördel som ger en vinning för personen själv eller för någon annan, exempelvis en närstående.

Korruption kan för enskilda personer vara brottsbalksbrott och betyda uppsägning eller avsked, för företag kan det vara brott mot marknadsföringslagen och, inte minst, innebära stor negativ påverkan på företagets varumärke och goodwill.

I jämförelse med andra länder anses Sverige ha en låg korruptionsgrad. Men är läget så bra egentligen och vad ska vi jämföra med? Varje år polisanmäls 100 – 150 fall och 20 – 30 personer åtalas. I en färsk studie från EY, anger nästan var femte svensk anställd i storföretag att korruption är vanligt förekommande i Sverige.

Många gånger är det svårt att veta gränserna – när blir en förmån en muta?

Exempel 1

Ett fall från den offentliga sektorn – ett VIP-paket med hockey och buffémiddag till offentliganställda. Enligt domstol var det inte muta till myndighetsanställd som inte var chef och inte hade arbetat med upphandlingar. Däremot var det muta till myndighetsanställd i högre position som hade arbetat med underlag till upphandlingar, trots att han skulle gå i pension.

Exempel 2

Ett fall från den privata sektorn – ett företag bjöd en anställd från ett annat privat företag på en jaktresa värd 25 000 kr. Domstolen fann att det var mutbrott eftersom den bjudne var inköpsansvarig.
Institutet mot Mutor (IMM) är en ideell organisation som arbetar för att motverka användning av mutor och andra otillåtna förmåner inom näringslivet. IMM förvaltar bland annat den så kallade Näringslivskoden som är ett slags uppförandekod för företag och ska ses som ett komplement till lagstiftningen, den fyller ut och förtydligar straffbestämmelserna. Näringslivskoden är strängare än lagen och den innehåller rekommendationer för företagens agerande. IMM har också en etiknämnd dit näringslivet kan ställa frågor och få besked om gränser – exempelvis vad är tillåtet att bjuda på i Almedalen – frukost, mingel eller middag?
Vi på Berghco tycker att alla företag bör anta en policy om mutor och korruption. Där kan företaget ange riktlinjer för de anställdas agerande, beloppsgränser för gåvor och marknadsföring mm. Det är också en viktig signal från ledningen.

Vi ger gärna råd och eller utbildning om förebyggande åtgärder mot mutor och korruption!

Mutor är inte bara en stor risk för företagets varumärke – det kan också bidra till att de anställda inte anstränger sig för att vinna sina framgångar med hårt och seriöst arbete, vilket i längden är precis lika skadligt.

Jag hoppas att Ni är långt från korruption i Ert eget företag och önskar er en härlig sommar!

Jonas


BCO rekryterar knowledge manager

Advokaten Catherine Innergård har rekryterats internt att vara ansvarig för BCOs know-how och produktutveckling.

Hon kommer att dela sin tid mellan detta och sitt arbete som advokat.

Vi är mycket glada över denna rekrytering säger styrelseordförande Jonas Bergh. Catherine har erfarenhet inom alla de affärsområden som BCO har, transaktioner, tvister och outsourcad juridik. Hon är därför väl lämpad att ansvara för våra know-how och mallsamlingar. Hon kommer också att ansvara för utvecklingen av våra produkter och tjänster som exempelvis paket för nystartade och mindre företag, vår internetportal och våra utbildningar i praktisk användning av juridik i företag.


Corporate Social Responsibility

EU-kommissionen har definierat hållbart företagande som företagens ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället.

När man ser ordet ”hållbarhet” är det lätt att tankarna fastnar vid miljön, men även arbetsvillkor och mänskliga rättigheter är viktiga. Läs vårt nyhetsbrev om Corporate Social Responsibility här.


Den nya dataskyddsförordningen

Förändringar i korthet

Den 25 maj 2018 kommer EU:s nya dataskyddsförordning träda i kraft och gälla som lag i Sverige. Personuppgiftslagen kommer därmed att ersättas med dataskyddsförordningen.

Många bestämmelser som anges i personuppgiftslagen kommer att återfinnas i dataskyddsförordningen, men dataskyddsförordningen innehåller även många nya bestämmelser. Detta kan medföra stora förändringar av en verksamhets hantering av personuppgifter. Dataskyddsförordningen innebär, bland annat, högre krav på hanteringen och dokumentation av personuppgifter, stärkta rättigheter för de registrerade personerna och större ansvar för personuppgiftsansvariga.

Vilken är den största skillnaden mot tidigare (PuL)?

Alla krav i PuL, förutom anmälningsplikten att anmäla till Datainspektionen att man hanterar personuppgifter, finns kvar i den nya förordningen. Dataskyddsförordningen kommer bland annat att innebära:

  • Hos myndigheter och sådana företag som hanterar en stor mängd känsliga personuppgifter eller systematiskt övervakar privatpersoner kommer en ny roll att krävas: dataskyddsombud (”data protection officer”)
  • Krav på omedelbar rapportering av integritetsbrott
  • Nya krav på dokumentation, uppföljning och riskanalyser
  • Krav på att ett högt integritetsskydd byggs in från början i processer och system
  • Ökade rättigheter för de personer som registreras, inklusive rätt att kräva skadestånd
  • Nya villkor för att överföra personuppgifter till länder utanför EU-området
  • Strängare sanktioner för den som inte efterlever förordningen
Sanktioner

Dataskyddsförordningen kommer att vara tillämplig för alla företag och organisationer som på något sätt hanterar personlig information om sina anställda eller sina kunder. Företag och organisationer som inte följer dataskyddsförordningen riskerar att bland annat drabbas av sanktioner. Den 25 maj 2018 behöver alltså ert företag uppfylla kraven i dataskyddsförordningen för att inte riskera skadestånd, föreläggande eller andra sanktioner.

Styrelsen och koncernledningen har ansvar för att bedöma och hantera de risker företaget är utsatt för. Sanktionsrisken är en av de nya riskerna som ledningen måste ha kontroll över. Ledningen ska också utse dataskyddsombud i de fall det krävs.

Krav på förändringar i hanteringen av personuppgifter

Beroende på hur er verksamhet ser ut i dag kan införandet av dataskyddsförordningen medföra krav på förändringar i er hantering av personuppgifter. Det är därför klokt att ni redan nu börjar förbereda er genom att kartlägga och utvärdera er nuvarande verksamhet och fundera över vilka förändringar som behöver vidtas.

Vi har tagit fram en åtgärdsplan i syfte att skapa en god grund för er hantering av personuppgifter och etablera rutiner för att säkerställa att bestämmelserna i dataskyddsförordningen efterföljs.

Dokumentation

Ni behöver dokumentera hur anställdas och privatkunders personuppgifter hanteras. Det innefattar vilken typ av information ni har tillgång till, vilka personer och funktioner som har tillgång till den samt i vilka system och databaser den faktiskt finns. Dokumentationen är även viktig om tillsynsmyndigheten skulle genomföra en granskning, för att kunna visa vilka åtgärder ni vidtagit och hur pass väl ni uppfyller kraven.

Åtgärdsplan

Förberedande åtgärder

  • Steg 1: inventering av er nuvarande verksamhet
  • Steg 2: medvetenhet om bestämmelserna i dataskyddsförordningen
  • Steg 3: identifiera förbättringsområden

Implementering

  •  Implementering av de områden som behöver åtgärdas

Detta dokument fokuserar främst på det första steget i åtgärdsplanen, dvs. steg 1 av de förberedande åtgärderna. Mer information om övriga steg kommer att skickas till er allt eftersom arbetet fortskrider. Vi kommer att avvakta med att ge er mer information om steg 2, medvetenhet om dataskyddsförordningen, tills senare i vår. Detta eftersom regeringen har tillsatt en utredning som senast den 12 maj 2017 ska redovisa sina förslag om hur den svenska lagstiftningen ska anpassas till dataskyddsförordningen, vilket kan medföra justeringar av bestämmelserna.

Förberedande åtgärder

Steg 1

Som ett första steg i er förberedelse inför den nya dataskyddsförordningen bör den nuvarande verksamheten ses över, kartläggas och utvärderas. Vi rekommenderar att ni tillsätter en arbetsgrupp som utför inventeringen av er nuvarande hantering av personuppgifter. Inventeringen bör dokumenteras utförligt och särskilt ta sikte på er hantering och informationsgivning.

Bland annat bör följande frågor undersökas:

  • Vilka personuppgifter hanteras i er verksamhet?
  • Hanterar ni personuppgifter om barn, dvs. personer under 16 år?
  • Vilken rättslig grund har ni för att hantera personuppgifter (t.ex. samtycke från den aktuella personen)?
  • Hur inhämtas samtycke från den registrerade personen?
  • Hur hanteras personuppgifterna? Vilken dokumentation förs/vilka system har ni för att hantera personuppgifter?
  • Varifrån insamlas personuppgifterna?
  • Hur och när brukar ni radera personuppgifter?
  • Lämnar ni ut personuppgifter? Till vem och hur? Inom och/eller utanför EU-området?
  • Finns gällande policys/rutiner över verksamhetens hantering av personuppgifter?
  • Vilken information lämnas till en registrerad person? Hur lämnas sådan information?
  • Hur agerar ni när en registrerad person kontaktar er angående t.ex. begäran om tillgång till eller radering av sina personuppgifter?
  • Vad har ni för rutiner vid t.ex. dataintrång där kontrollen över personuppgifterna förloras?
  • Hur ser ert nuvarande IT-system ut? Vad har ni för dataskydd?

När inventeringen är dokumenterad och klar bör vi tillsammans gå igenom inventeringen för att utvärdera er nuvarande hantering av personuppgifter.

Eventuella allmänna villkor eller liknande

Efter denna utvärdering bör eventuellt förekommande allmänna villkor eller liknande ses över och bestämmelserna om personuppgiftsbehandling kan behöva uppdateras.

Steg 2

För att kunna anpassa er verksamhet till dataskyddsförordningen är det viktigt att ni är medvetna om och införstådda i dataskyddsförordningens bestämmelser. Detta gäller särskilt för personer som arbetar med personuppgifter eller som har ett särskilt ansvar att kontrollera efterlevnaden av gällande regler och era policys/rutiner.

Den nya dataskyddsförordningen innebär hårdare krav på hanteringen av personuppgifter, t.ex.:

  • Förordningen är teknikneutral och kommer även omfatta hantering av personuppgifter i form av pappersdokument eller lokalt lagrade excelfiler (s.k. ostrukturerad data,v.s. information som inte är sökbar i en databas)
  • Nya krav på dokumentation, informationsgivning, uppföljning och riskanalyser
  • Ökade rättigheter för de personer som registrerar sina personuppgifter
  • Nya villkor för att överföra personuppgifter till länder utanför EU-området
  • Hårdare sanktioner för den som inte följer förordningen

Vi kommer att återkomma med mer information under våren 2017.

Steg 3

När er nuvarande hantering har utvärderats och ni har fått en bättre förståelse för dataskyddsförordningen är det viktigt att identifiera vilka områden som behöver förändras i och med dataskyddsförordningens ikraftträdande.

Vi kommer att återkomma till detta steg efter att steg 1 och 2 har genomförts.

Implementering

När de förberedande åtgärderna är genomförda startar implementeringsfasen. I denna fas ska era system, rutiner och policys relaterade till personuppgifter anpassas till dataskyddsförordningen för att kunna börja tillämpas senast den 25 maj 2018.

 Nedan följer en lista över viktiga begrepp, såsom de är definierade i dataskyddsförordningen, som är bra att kunna.

Behandling

En åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.

Dataskyddsombud

Enligt förordningen ska både personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden utse ett dataskyddsombud om vissa förutsättningar uppfylls, exempelvis om den ansvariges eller biträdets kärnverksamhet består av personuppgiftsbehandling som kräver regelbunden och systematisk övervakning av de registrerade i stor omfattning.

Personuppgift

Varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

Personuppgiftsansvarig

En fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter; om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt kan den personuppgiftsansvarige eller de särskilda kriterierna för hur denne ska utses föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt.

Personuppgiftsbiträde

En fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.

Personuppgiftsincident

En säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats.

Register

En strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska förhållanden.

Samtycke av den registrerade

Varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne.

Tillsynsmyndighet (i Sverige)

Datainspektionen

 

 


Styrelseansvar – några varningsklockor i höstmörkret!

Att arbeta i styrelser är både roligt och stimulerande, det ger möjligheter att använda sin kreativitet till att bygga ett bolag till nytta för kunder, ägare, anställda och ytterst ute vårt samhälle.

Men som styrelseledamot har man ett ansvar mot bolaget att inte agera vårdslöst.Utöver detta ”konsultansvar” mot bolaget finns det särskilda situationer då en ”varningsklocka” bör ringa i medvetandet!

I den här filmen går vi igenom några vanliga fällor och fallgropar och hur du undviker dem.


Korruption

Diskussionen kring mutor och korruption är ständigt aktuell. Slutet av 2014 och början av 2015 kretsade medialt mycket kring SCA och hur företagets ledning spenderat bolagets pengar på bland annat jakt och resor. Härvan är långtifrån avslutad och det är först nu de rättsliga konsekvenserna börjar bli synliga. Den 23 februari bekräftade åklagare Thomas Forsberg för Dagens Industri att inblandade personer inom kort kommer delges misstanke om brott. Det handlar om både mutbrott och trolöshet mot huvudman. Nämnda exempel gör att man återigen påminns om reglerna mot mutbrott och vad som är företagens ansvar. Förutom risk för höga böter och straffrättsliga åtgärder medför mutbrott ofta stora kostnader för externa rådgivare, intern personal och värdefull arbetstid för styrelse, management och anställda; arbetstid som kunde ha ägnats åt försäljning istället. Dessutom skadas företagens varumärken oavsett hur den slutliga utgången blir i de rättsliga processerna, kommenterar Jonas Bergh.

Sammanfattning

Den 1 juli i år har det gått fyra år sedan reglerna mot korruption skärptes i Sverige. Det skedde genom ändringar i brottsbalken samt genom att Institutet mot mutor (IMM) upprättade en vägledande kod för företag kring gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (näringslivskoden). Sedan dess har en hel del hänt på området varför det nu kan vara av vikt med en genomgång av vad som faktiskt gäller. Utöver lag och IMMs regler finns det även riktlinjer avseende korruption upprättade av Internationella handelskammaren (ICC).

I och med den nya lagstiftningen som infördes den 1 juli 2012 finns det numera fyra olika typer av mutbrott. Samtidigt övergavs det gamla språkbruket om mutbrott och bestickning till förmån för nya namn på olika mutbrott som syftar till att vara tydligare och mer lättbegripliga.

Lagstiftningen

De fyra brotten är;

  • Givande av muta – begås av den som utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån
  • Tagande av muta – begås av den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av sin anställning eller sitt uppdrag
  • Handel med inflytande – brottet bedöms enligt samma grunder som givande och tagande av muta med den skillnaden att det tar sikte på så kallad indirekt korruption. Med det menas att den otillbörliga fördelen inte lämnas eller mottas av den som ska påverkas utan istället till en tredje person som i sin tur utövar inflytandet
  • Vårdslös finansiering – tar sikte på vårdslös medverkan till mutbrott via en företrädare för näringsidkaren, t.ex. en agent

Varje brott kan ge upp till två års fängelse. När det gäller givande och tagande av muta så kan det ifall brottet anses vara grovt leda till så mycket som sex års fängelse. Brottet kan anses vara grovt om det innefattat missbruk av en särskilt ansvarsfull ställning, avsett betydande värde, ingått i en systematisk brottslighet eller annars varit av särskilt farlig art. Dessutom leder mutbrott ofta till höga företagsböter för företagen.

Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet – utgiven av Institutet mot Mutor (IMM)

Som inledningsvis nämnts har IMM tagit fram näringslivskoden som ska vara vägledande för företag. Koden klargör och ger näringslivet råd kring vilka belöningar och förmåner som får användas för att främja företagsamhet. Koden är strängare än vad lagstiftningen är. Syftet är att det ska vara riskfritt att förlita sig på koden men att det nödvändigtvis inte behöver vara brottsligt om koden inte efterföljs. Det får bedömas efter omständigheterna i varje enskilt fall.

I koden beskrivs både tillåtna och otillåtna förmåner. En uppdelning görs i tre olika nivåer beroende på inom vilken samhällssektor mottagaren är anställd eller uppdragstagare. Den första kategorin utgörs av personer som arbetar med myndighetsutövning eller beslut kring offentlig upphandling. Här är reglerna som strängast vilket motiveras av att det är av största vikt att beslut kring offentlig upphandling och annan myndighetsutövning sker utan otillbörlig påverkan. Det står inte uttryckligen vad som är en tillåten förmån men det brukar anges att gränsen i princip går redan vid en kopp kaffe.

Nästa nivå utgörs av offentligt anställda som dock inte arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Trots att skälen i stycket ovan inte väger lika tungt så gör de sig fortfarande gällande, offentliga organ bedrivs i medborgarnas intresse och ska därför vara fria från korruption. En nyhet sedan 2014 är att denna kategori även omfattar ”integritetskänsliga verksamheter där särskilda skyddsintressen gör sig gällande.” Med det menas offentligt ägda eller finansierade bolag men även finans- och försäkringsbolag samt företag inom certifierad och kontrollerad verksamhet. För denna andra nivå gäller att en förmån kan vara acceptabel om den inte är beteendepåverkande utan endast attitydpåverkande. Gränsen är inte helt enkel att dra men omständigheter som ska beaktas är förmånens värde, mottagarens position och hur pass stark anknytning förmånen har till mottagarens arbetsuppgifter. Dessutom är det av betydelse hur förmånen erbjuds, den bör i princip riktas till en obestämd krets av personer samt erbjudas öppet.

För den sista nivån gäller inte lika hårda regler kring vad som anses vara en tillåten förmån. Gruppen består av personer som är anställda eller uppdragstagare i privatägda företag. Här anses förmånen i regel vara tillåten om den lämnas öppet, är måttfull och inte på något annat sätt kan riskera att vara beteendepåverkande. Normalt sett bör dock särskild försiktighet vidtas då förmåner är kopplade till en person privat och inte till denne i egenskap av företrädare för sin arbetsgivare. Det kan handla om att förmånen undanhålls från mottagarens chef eller att förmånen är avsedd att nyttjas privat. En typisk varningsflagga kan vara om den anställde bjuds in till ett evenemang med privat sällskap, exempelvis med sin partner.

IMM och Byggbranschen

Även utanför arbetet med näringslivskoden har IMM tagit en aktiv roll. Ett exempel är hur IMM efter en förfrågan från några av de största byggbolagen hjälpte till att nå en överenskommelse som ska gälla för byggbranschen. Den kallas ”mot mutor och korruption” och är frivillig men ska ses som en strävan att ”städa upp” branschen som står för ungefär en tredjedel av alla domar och anmälda mutbrott och som länge kämpat med ett dåligt rykte. Överenskommelsen har ingåtts mellan privata bygg- och fastighetsföretag och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det finns inga sanktioner kopplade till överträdelser men förhoppningen är att de tydliga reglerna ska respekteras samt att även mindre aktörer ska ansluta sig.
Alla företag kan dessutom vända sig till IMM för att fråga om en planerad förmån eller belöning är tillbörlig.

Agenter och samarbetspartners

Agenter och samarbetspartners bör enligt näringslivskoden kontrolleras för att undvika vårdslös finansiering, det vill säga att ersättningen till agenten eller samarbetspartnern i efterhand anses vara given för att möjliggöra att agenten eller samarbetspartnern lämnade en muta med hjälp av ersättningen. Ett bra sätt är att i avtalsvillkoren komma överens med agenten eller samarbetspartnern om förbud mot givande av mutor samt att vara noga med valet av samarbetspartners. Varningsflaggor uppstår då agenter söker långtgående befogenheter att agera för företagets räkning eller om ersättningen för det aktuella uppdraget är ovanligt stor. Utbetalningar bör ske med vetskap om vem som erhåller beloppen och varför. Om utbetalningen ska ske till en bank i ett annat land än där samarbetspartnern är registrerad så bör detta motiveras av affärsmässiga skäl.

Företag behöver en policy

I näringslivskoden anges vidare att företag vid behov bör anta en företagsanpassad policy mot korruption. Det är viktigt att policyn överensstämmer med företagets verksamhet för att uppnå både trovärdighet och genomslagskraft.

IMM:s förslag till reviderade riktlinjer för deltagande i olika events

Företagsevent orsakar ofta en osäkerhet gällande förenligheten med mutlagstiftningen. IMM har därför även utarbetat särskilda riktlinjer för event inom den privata sektorn. Event kan vara av olika slag som exempelvis middagsbjudningar, sport, kultur, jakt eller jubiléer. Syftet med riktlinjerna är att mutlagstiftningen ska exemplifieras genom konkreta och relevanta exempel som är vanligt förekommande och därigenom klargöra gränserna för vad som är ett tillåtet respektive otillåtet event.

Som exempel kan nämnas att en påskmiddag där ett hundratal personer i branschen bjuds in till företagets lokal för en kostnad om 500 kr/person kan vara tillåten trots att några direkta inslag av företagets affärsverksamhet saknas. Att däremot bjuda den inköpsansvarige på ett kundföretag på en golfresa med övernattning till ett pris av 5000 kr/person kan vara förbjudet, eftersom risken för otillåten påverkan är stor. Några fasta gränser finns inte, utan bedömningen måste göras från fall till fall. Ett samtycke från arbetsgivaren kan vara en ursäktande omständighet som tillåter resan.

ICC:s regler för bekämpning av korruption

International Chamber of Commerce (ICC) deltar aktivt i arbetet mot korruption som ett led i att öka den fria konkurrensen. ICC har givit ut egna regler mot korruption. Där listas förbjudna beteenden.

ICC ger också ledning för företag som ska upprätta en policy och/eller ett kontrollprogram mot korruption. En policy bör enligt ICC:s regelverk bland annat innehålla regler för a) förhållningssätt mot affärspartners, b) bidrag till politiska partier och välgörenhet, c) gåvor och gästfrihet, d) behandling av personal och e) en sund redovisning och ekonomi.

Avslutning

Det är ibland inte helt enkelt att göra bedömningar kring vad som är tillåtet enligt korruptionsreglerna. Det finns dock några tips. En grundläggande regel är att alltid vara extra försiktig när det gäller kontakt med myndigheter. Vidare befinner man sig på tunn is om det rör sig om gåvor till en anställd. Är man tveksam bör man fråga antingen IMM eller ett juridiskt ombud och rör man sig i gråzonen är det bättre att avstå eller överväga andra alternativ.

Om ni vill ha råd eller har andra frågor är ni välkomna att kontakta oss.

 


© Berghco Advokatbyrå AB 2019

Adress

Jungfrugatan 6
114 44 Stockholm

Följ oss
Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google