Diskussionen kring mutor och korruption är ständigt aktuell. Slutet av 2014 och början av 2015 kretsade medialt mycket kring SCA och hur företagets ledning spenderat bolagets pengar på bland annat jakt och resor. Härvan är långtifrån avslutad och det är först nu de rättsliga konsekvenserna börjar bli synliga. Den 23 februari bekräftade åklagare Thomas Forsberg för Dagens Industri att inblandade personer inom kort kommer delges misstanke om brott. Det handlar om både mutbrott och trolöshet mot huvudman. Nämnda exempel gör att man återigen påminns om reglerna mot mutbrott och vad som är företagens ansvar. Förutom risk för höga böter och straffrättsliga åtgärder medför mutbrott ofta stora kostnader för externa rådgivare, intern personal och värdefull arbetstid för styrelse, management och anställda; arbetstid som kunde ha ägnats åt försäljning istället. Dessutom skadas företagens varumärken oavsett hur den slutliga utgången blir i de rättsliga processerna, kommenterar Jonas Bergh.

Sammanfattning

Den 1 juli i år har det gått fyra år sedan reglerna mot korruption skärptes i Sverige. Det skedde genom ändringar i brottsbalken samt genom att Institutet mot mutor (IMM) upprättade en vägledande kod för företag kring gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (näringslivskoden). Sedan dess har en hel del hänt på området varför det nu kan vara av vikt med en genomgång av vad som faktiskt gäller. Utöver lag och IMMs regler finns det även riktlinjer avseende korruption upprättade av Internationella handelskammaren (ICC).

I och med den nya lagstiftningen som infördes den 1 juli 2012 finns det numera fyra olika typer av mutbrott. Samtidigt övergavs det gamla språkbruket om mutbrott och bestickning till förmån för nya namn på olika mutbrott som syftar till att vara tydligare och mer lättbegripliga.

Lagstiftningen

De fyra brotten är;

  • Givande av muta – begås av den som utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån
  • Tagande av muta – begås av den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av sin anställning eller sitt uppdrag
  • Handel med inflytande – brottet bedöms enligt samma grunder som givande och tagande av muta med den skillnaden att det tar sikte på så kallad indirekt korruption. Med det menas att den otillbörliga fördelen inte lämnas eller mottas av den som ska påverkas utan istället till en tredje person som i sin tur utövar inflytandet
  • Vårdslös finansiering – tar sikte på vårdslös medverkan till mutbrott via en företrädare för näringsidkaren, t.ex. en agent

Varje brott kan ge upp till två års fängelse. När det gäller givande och tagande av muta så kan det ifall brottet anses vara grovt leda till så mycket som sex års fängelse. Brottet kan anses vara grovt om det innefattat missbruk av en särskilt ansvarsfull ställning, avsett betydande värde, ingått i en systematisk brottslighet eller annars varit av särskilt farlig art. Dessutom leder mutbrott ofta till höga företagsböter för företagen.

Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet – utgiven av Institutet mot Mutor (IMM)

Som inledningsvis nämnts har IMM tagit fram näringslivskoden som ska vara vägledande för företag. Koden klargör och ger näringslivet råd kring vilka belöningar och förmåner som får användas för att främja företagsamhet. Koden är strängare än vad lagstiftningen är. Syftet är att det ska vara riskfritt att förlita sig på koden men att det nödvändigtvis inte behöver vara brottsligt om koden inte efterföljs. Det får bedömas efter omständigheterna i varje enskilt fall.

I koden beskrivs både tillåtna och otillåtna förmåner. En uppdelning görs i tre olika nivåer beroende på inom vilken samhällssektor mottagaren är anställd eller uppdragstagare. Den första kategorin utgörs av personer som arbetar med myndighetsutövning eller beslut kring offentlig upphandling. Här är reglerna som strängast vilket motiveras av att det är av största vikt att beslut kring offentlig upphandling och annan myndighetsutövning sker utan otillbörlig påverkan. Det står inte uttryckligen vad som är en tillåten förmån men det brukar anges att gränsen i princip går redan vid en kopp kaffe.

Nästa nivå utgörs av offentligt anställda som dock inte arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Trots att skälen i stycket ovan inte väger lika tungt så gör de sig fortfarande gällande, offentliga organ bedrivs i medborgarnas intresse och ska därför vara fria från korruption. En nyhet sedan 2014 är att denna kategori även omfattar ”integritetskänsliga verksamheter där särskilda skyddsintressen gör sig gällande.” Med det menas offentligt ägda eller finansierade bolag men även finans- och försäkringsbolag samt företag inom certifierad och kontrollerad verksamhet. För denna andra nivå gäller att en förmån kan vara acceptabel om den inte är beteendepåverkande utan endast attitydpåverkande. Gränsen är inte helt enkel att dra men omständigheter som ska beaktas är förmånens värde, mottagarens position och hur pass stark anknytning förmånen har till mottagarens arbetsuppgifter. Dessutom är det av betydelse hur förmånen erbjuds, den bör i princip riktas till en obestämd krets av personer samt erbjudas öppet.

För den sista nivån gäller inte lika hårda regler kring vad som anses vara en tillåten förmån. Gruppen består av personer som är anställda eller uppdragstagare i privatägda företag. Här anses förmånen i regel vara tillåten om den lämnas öppet, är måttfull och inte på något annat sätt kan riskera att vara beteendepåverkande. Normalt sett bör dock särskild försiktighet vidtas då förmåner är kopplade till en person privat och inte till denne i egenskap av företrädare för sin arbetsgivare. Det kan handla om att förmånen undanhålls från mottagarens chef eller att förmånen är avsedd att nyttjas privat. En typisk varningsflagga kan vara om den anställde bjuds in till ett evenemang med privat sällskap, exempelvis med sin partner.

IMM och Byggbranschen

Även utanför arbetet med näringslivskoden har IMM tagit en aktiv roll. Ett exempel är hur IMM efter en förfrågan från några av de största byggbolagen hjälpte till att nå en överenskommelse som ska gälla för byggbranschen. Den kallas ”mot mutor och korruption” och är frivillig men ska ses som en strävan att ”städa upp” branschen som står för ungefär en tredjedel av alla domar och anmälda mutbrott och som länge kämpat med ett dåligt rykte. Överenskommelsen har ingåtts mellan privata bygg- och fastighetsföretag och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det finns inga sanktioner kopplade till överträdelser men förhoppningen är att de tydliga reglerna ska respekteras samt att även mindre aktörer ska ansluta sig.
Alla företag kan dessutom vända sig till IMM för att fråga om en planerad förmån eller belöning är tillbörlig.

Agenter och samarbetspartners

Agenter och samarbetspartners bör enligt näringslivskoden kontrolleras för att undvika vårdslös finansiering, det vill säga att ersättningen till agenten eller samarbetspartnern i efterhand anses vara given för att möjliggöra att agenten eller samarbetspartnern lämnade en muta med hjälp av ersättningen. Ett bra sätt är att i avtalsvillkoren komma överens med agenten eller samarbetspartnern om förbud mot givande av mutor samt att vara noga med valet av samarbetspartners. Varningsflaggor uppstår då agenter söker långtgående befogenheter att agera för företagets räkning eller om ersättningen för det aktuella uppdraget är ovanligt stor. Utbetalningar bör ske med vetskap om vem som erhåller beloppen och varför. Om utbetalningen ska ske till en bank i ett annat land än där samarbetspartnern är registrerad så bör detta motiveras av affärsmässiga skäl.

Företag behöver en policy

I näringslivskoden anges vidare att företag vid behov bör anta en företagsanpassad policy mot korruption. Det är viktigt att policyn överensstämmer med företagets verksamhet för att uppnå både trovärdighet och genomslagskraft.

IMM:s förslag till reviderade riktlinjer för deltagande i olika events

Företagsevent orsakar ofta en osäkerhet gällande förenligheten med mutlagstiftningen. IMM har därför även utarbetat särskilda riktlinjer för event inom den privata sektorn. Event kan vara av olika slag som exempelvis middagsbjudningar, sport, kultur, jakt eller jubiléer. Syftet med riktlinjerna är att mutlagstiftningen ska exemplifieras genom konkreta och relevanta exempel som är vanligt förekommande och därigenom klargöra gränserna för vad som är ett tillåtet respektive otillåtet event.

Som exempel kan nämnas att en påskmiddag där ett hundratal personer i branschen bjuds in till företagets lokal för en kostnad om 500 kr/person kan vara tillåten trots att några direkta inslag av företagets affärsverksamhet saknas. Att däremot bjuda den inköpsansvarige på ett kundföretag på en golfresa med övernattning till ett pris av 5000 kr/person kan vara förbjudet, eftersom risken för otillåten påverkan är stor. Några fasta gränser finns inte, utan bedömningen måste göras från fall till fall. Ett samtycke från arbetsgivaren kan vara en ursäktande omständighet som tillåter resan.

ICC:s regler för bekämpning av korruption

International Chamber of Commerce (ICC) deltar aktivt i arbetet mot korruption som ett led i att öka den fria konkurrensen. ICC har givit ut egna regler mot korruption. Där listas förbjudna beteenden.

ICC ger också ledning för företag som ska upprätta en policy och/eller ett kontrollprogram mot korruption. En policy bör enligt ICC:s regelverk bland annat innehålla regler för a) förhållningssätt mot affärspartners, b) bidrag till politiska partier och välgörenhet, c) gåvor och gästfrihet, d) behandling av personal och e) en sund redovisning och ekonomi.

Avslutning

Det är ibland inte helt enkelt att göra bedömningar kring vad som är tillåtet enligt korruptionsreglerna. Det finns dock några tips. En grundläggande regel är att alltid vara extra försiktig när det gäller kontakt med myndigheter. Vidare befinner man sig på tunn is om det rör sig om gåvor till en anställd. Är man tveksam bör man fråga antingen IMM eller ett juridiskt ombud och rör man sig i gråzonen är det bättre att avstå eller överväga andra alternativ.

Om ni vill ha råd eller har andra frågor är ni välkomna att kontakta oss.