På målningen ”Nattvarden” av Leonardo da Vinci från 1495 – 1498 ser vi bland annat Judas Iskariot krama penningpåsen med de trettio silverpenningarna som han hade fått för att förråda Jesus. Judas blev därmed en av de första och mest kända muttagarna i historien och synonymen med svikare eller förrädare.

I tidningarna har man nyligen kunnat läsa om att elva personer vid den svenska Riksgälden har polisanmälts för mutbrott. De misstänks för att från ett utbildningsföretag privat ha tagit emot surfplattor, spelkonsoler och presentkort.

Korruption är att en arbetstagare eller uppdragstagare utnyttjar sin ställning att för att få en fördel som ger en vinning för personen själv eller för någon annan, exempelvis en närstående.

Korruption kan för enskilda personer vara brottsbalksbrott och betyda uppsägning eller avsked, för företag kan det vara brott mot marknadsföringslagen och, inte minst, innebära stor negativ påverkan på företagets varumärke och goodwill.

I jämförelse med andra länder anses Sverige ha en låg korruptionsgrad. Men är läget så bra egentligen och vad ska vi jämföra med? Varje år polisanmäls 100 – 150 fall och 20 – 30 personer åtalas. I en färsk studie från EY, anger nästan var femte svensk anställd i storföretag att korruption är vanligt förekommande i Sverige.

Många gånger är det svårt att veta gränserna – när blir en förmån en muta?

Exempel 1

Ett fall från den offentliga sektorn – ett VIP-paket med hockey och buffémiddag till offentliganställda. Enligt domstol var det inte muta till myndighetsanställd som inte var chef och inte hade arbetat med upphandlingar. Däremot var det muta till myndighetsanställd i högre position som hade arbetat med underlag till upphandlingar, trots att han skulle gå i pension.

Exempel 2

Ett fall från den privata sektorn – ett företag bjöd en anställd från ett annat privat företag på en jaktresa värd 25 000 kr. Domstolen fann att det var mutbrott eftersom den bjudne var inköpsansvarig.
Institutet mot Mutor (IMM) är en ideell organisation som arbetar för att motverka användning av mutor och andra otillåtna förmåner inom näringslivet. IMM förvaltar bland annat den så kallade Näringslivskoden som är ett slags uppförandekod för företag och ska ses som ett komplement till lagstiftningen, den fyller ut och förtydligar straffbestämmelserna. Näringslivskoden är strängare än lagen och den innehåller rekommendationer för företagens agerande. IMM har också en etiknämnd dit näringslivet kan ställa frågor och få besked om gränser – exempelvis vad är tillåtet att bjuda på i Almedalen – frukost, mingel eller middag?
Vi på Berghco tycker att alla företag bör anta en policy om mutor och korruption. Där kan företaget ange riktlinjer för de anställdas agerande, beloppsgränser för gåvor och marknadsföring mm. Det är också en viktig signal från ledningen.

Vi ger gärna råd och eller utbildning om förebyggande åtgärder mot mutor och korruption!

Mutor är inte bara en stor risk för företagets varumärke – det kan också bidra till att de anställda inte anstränger sig för att vinna sina framgångar med hårt och seriöst arbete, vilket i längden är precis lika skadligt.

Jag hoppas att Ni är långt från korruption i Ert eget företag och önskar er en härlig sommar!

Jonas